lördag 18 februari 2012

Återvändsgrändernas land

Här kan man inte ta genvägar hur som helst. Risken att du hamnar i en återvändsgränd är alldeles för stor, och då blir genvägen en senväg. Här består varje villa-område av otaliga återvändsgränder, men jag har aldrig någonsin sett en skylt som varnar för det i det här landet. Mitt område har en huvudväg som går rakt igenom, och från den utgår mindre vägar där alla husen ligger. Man ska enbart åka in på dessa vägar om man ska till husen som hör dit. För nästan alla dessa vägar är - just det, återvändsgränder.


Men jag, jag är en positiv person. Jag tror på att det går att hitta genvägar, jag hoppas på att inte alla vägar tar slut. Därför hamnar jag gång på gång i dessa återvändsgränder. Jag är inte den som lär av mina misstag, inte jag inte. Jag vill inte att tro att denna by är så korkat uppbyggd, jag vill tro på att irländarna är smartare än så. Jag vill inte ge upp hoppet, jag fortsätter att leta efter genvägar. Senaste idag gjorde jag det, och fick vända tillbaka två gånger. Det luriga är att man ofta inte ser att vägen tar slut förrän man kommer fram till slutet. De kröker sig ofta de sista metrarna, och ibland finns det faktiskt en liten stig för fotgängarna.

Nu börjar jag dock bli irriterad på detta. Varför har de byggt på det här dumma sättet? Det går inte att gena inom ett område, och det går inte att gena från ett område till ett annat. För att åka bil från den ena tågstationen till den andra här i Leixlip, så behöver du åka genom halva byn ner till Main Street och sen upp igen genom den andra halvan.

Omväg. Och ni ser ju alla återvändsgränder. 


Vore det för mycket begärt om man önskade att det fanns sådana här skyltar uppsatta där det behövs??

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar