måndag 31 oktober 2011

Vad Bank Holiday innebär

Idag är det röd dag i Irland. Det innebär att det är dåligt med lokaltrafik och dåligt med shuttle-bussar till jobbet. Det innebär att jag och Rebecka fick skjuts till jobbet av hennes LandLady, som snällt nog gick upp tidigt på sin röda dag för att göra detta. Det innebär att det gick rykten på jobbet om att stora matsalen var stängd och att vi skulle få svälta. Men allt vad rykten innebar i slutändan var att tv-monitorerna med matsedlarna var avstängda, och det i sin tur innebar att vi fick läsa matalternativen på vanliga dödliga A4-papper.

Röd tag innebär att det var 25 minuter mellan det att jag slutade till det att shuttle-bussen skulle gå. Det innbär att jag bestämde mig för att, när jag slutat, ta en promenad från min byggnad 1 till Sebastians byggnad 8 för att se hur han har det där. Det innebär att jag inte tog bussen från huvudentrén som vanligt och det innebär att jag inte fick åka buss alls, för bussjäveln sket i att komma bort till byggnad 8 fast den utlovat det i dagens röda dag-tidtabell. Det innebär att vi fick dela taxi med en norrman bort till oss. En väldigt tystlåten taxi med stört sköna skinnsäten, är vad det innebar!

Vi hade beställt matleverans från Tesco som skulle komma mellan 17-19 och det innebar att vi var tvungna att ta en taxi för att komma hem i tid. Att vi tog en taxi innebär alltså inte att vi är lata.

Att jobba på en röd innebär att man får en annan dag ledigt istället. I mitt fall innebär det den 18 november, för då får vi besök av en Sassa och en Robin.

Man kan få beslutsångest av mindre

Vilket toapapper ska man välja på jobbet?

Ska man vara duktig och dra loss en lagom bit papper från någon av rullarna?
Det här pappret känns mer miljövänligt på något vis.

Eller ska man vara lat och bara rycka några kritvita pappersbitar ur den övre behållaren? 
Det är så skönt att slippa dra ut och dra av.

Flera gånger dagligen möts jag av detta svåra beslut. Men vilken man ska välja är inte den viktigaste frågan, utan det är varför valet över huvudtaget finns? 

/Eva

söndag 30 oktober 2011

Djävulusisk Halloween

Jag var på halloweenfest igår, halvhjärtat utklädd till djävul. Så djävulusiskt, tyckte min bror. Med halvhjärtat menas att jag inte hade varken svans eller eldgaffel, men röd klänning och röda horn med svart hår. Oklart varför hornen hade hår, men så var det i alla fall.

Festen hölls i ett väldigt stort och opersonligt hus. Påminde himla mycket om Haciendan i Spanien, där vi bodde andra halvan av vår tid där. Opersonligt för att huset skriker "det här huset är till för att delas av random människor som inte känner varandra" och "här var det kontor tidigare så toaletterna har fortfarande kvar handtorkar och skyltar som visar vilket kön som får beträda dem" osv osv. Stort för att... ja, det var stort helt enkelt. Fast själv stod jag mest i köket, så jag märkte inte av så mycket av det stora.

Vad hände då? Jag gillar ju punktlistor, så vi kör en sån:
  • Sebastians kompis Kim var där, och han skvallrade om exakt hur mycket pengar S spenderat och på vad när de var i Dublin under dagen.
  • Kims huskamrat Malin hade en skitcool tröja på sig. Det hände hela kvällen.
  • Komson gav mig insidertips på vad vilka ställen i Thailand vi borde se. Phuket och Koh Sumui inte inräknade, för dit skulle vi absolut inte åka. Vart vi faktiskt borde åka minns jag inte. Mer än till Kambodja, men det ligger ju inte i Thailand...
  • Jag lärde Komson hur man säger Jag älskar dig på finska, så att han kunde säga det till en finsk tjej. Enbart för att hon var finsk, inte för att han älskar henne. Han hade aldrig träffat henne förut, så det första han sa till henne någonsin var Minä rakastan sinua.
  • Kim försökte prata lite finska med mig, bara för att vi båda är halvfinska. Jag förstod ingenting, för jag kan inte finska. Det kan inte Kim heller...
  • En 35-årig irländare blev överlycklig när jag tyckte att han såg ut som 33 och inte 40+. Och vad gäller mig så gissade han på 18. Tack. Så. Mycket. Att se yngre ut i all ära, men 18 var väl lite väl överdrivet.
  • Tobey Maguire var där. Påstod den nyss nämna irländaren i alla fall. Övriga gäster höll inte riktigt med honom.
  • Tino hade stora äckliga gummihänder på sig. De dyker nog upp i mitt ansikte på Facebook snart.
Ja, sen hände inte så mycket mer i köket. Jag var svinhungrig och gick hem vid 1-snåret. Hade messat S tidigare och bett honom beställa hem en pizza till mig. Den var mycket god.

Ser alldeles för snäll ut. Och mitt ben ser vrickat ut?

fredag 28 oktober 2011

Ett helt inlägg om krokar

Vi fick en krokpanel till ytterkläder upphängda förra veckan. Äntligen! Alla våra jackor (ja, jag har många jackor) hade hängt på trappräcket ända tills dess. Vår hyresvärdinna kom in med den och frågade om vi ville ha den i gästrummet, så att våra besökare kan hänga upp sina kläder på dem. Skit i gästerna, tänkte vi, och bad om att få den upphängd i hallen istället. Sagt och gjort. En snickare snickrade upp den nästan på stört. Det är så man gör i Irland förstår ni, man ringer snickaren när man behöver skruva upp några krokar!

Eller så var snickaren lämpligt nog redan hemma hos oss och fixade låset till ytterdörren. Det kan ni inte veta säkert.

Hur som helst. Det var en sån där flashig krokpanel där man har en bild över varje krok, så att man vet vems krok det är. Så det första man möts av nu när man kommer hem till oss är fyra bilder på... fyra främlingar. En fejkad familj med stora leenden möts man av när man kommer in till oss. Vadå, det kan väl aldrig vara meningen att man ska sätta in sina EGNA fotografier? Vore ju på tok för ambitiöst.

torsdag 27 oktober 2011

Är det så regnigt i Irland som det påstås?

Lite statistisk fakta om måndagens fina väder:

I måndags var det regnrekord i Dublin. Det föll 82 mm regn då, vilket vi kan jämföra med att det i genomsnitt brukar komma ca 65 mm regn i oktober måndad här... Att det kommer så mycket på en dag händer bara vara 20e år. 65,7 mm av regnet kom mellan kl. 14-20, alltså på bara 6 timmar. Att det kommer så mycket regn på så kort tid händer vart 80e år. Mellan kl. 16-17 kom det 23mm, vilket är den största mängden regn som fallit under loppet av en timme sedan de började mätningarna år 1954.

Och vet ni vad jag gjorde den dagen? Jo tackar som frågar, jag var på stan från lunchtid till nästan midnatt. Mina vänner Ellinor och Annika var på besök från Sverige, och vi strosade runt i affärer och var på teater på kvällen. Fast strosade är kanske fel ordval, för det låter alldeles för trevligt och långsamt.

tisdag 18 oktober 2011

We go together

I lördags var vi på en liten inflyttningsfest, hos Sandie och Danni som flyttat in den fina lägenheten jag skrev om några inlägg längre ner. Sandie bjöd in oss i torsdags när... okejdå, det var vi som "föreslog" att de skulle ha inflyttningsfest innan de ens flyttat in, och så bjöd vi in oss själva automatiskt. Vi hade nämligen köpt den perfekta inflyttningspresenten: Grease.

För vad ger man till Sandie och Danni om inte historien om Sandy och Danny? Det var som hittat! Sandie blev superglad, och Danni började oroa sig för om han faktiskt skulle bli tvungen att titta på filmen han också. Jättelyckad present, med andra ord. Trevlig fest också, när vi ändå pratar om den. Lite folk man kände igen, och lite folk man inte kände igen.

tisdag 11 oktober 2011

Oktoberfest


I lördags tog vi bussen in till Dublin för att besöka Oktoberfest. Det var riktigt trevligt! Vi kom dit vid 14-tiden och då var det ännu inte så mycket folk där. Köpte varsin liter med öl och slog oss ner i det stora öltältet. En halvtimme senare var det nästan fullt där inne, så vi kom verkligen i tid!

Jag fick äntligen äta riktig bratwurst igen (med curryketchup) och det var så gott! Sebastian som provade det för första gången blev dock inte så förtjust i denna tyska härlighet, tyvärr. När vi började närma oss slutet på våra första glas fick vi sällskap av två tyskar. En av dem gick introduktionen med oss på jobbet.

Att vi skulle ta med oss ölglasen hem visste vi redan när vi fick dem i handen första gången. Vi betalade faktiskt €5 i depositionsavgift. Glasen rullades in i våra jackor, men den gubben gick inte säkerhetsvakterna på när vi var på väg ut. Var har ni i jackorna, rulla upp jackorna, de där inte era så gå tillbaka med dem.

Vadå tillbaka? Vi provade att gå ut på andra sidan istället och det gick hur bra som helst!


måndag 10 oktober 2011

Veckohandlingen levererad till dörren

Igår/idag provade vi Tescos hemleverans för första gången. Vi satt igår kväll och klickade runt på webbplatsen, planerade veckans middagar och valde mellan 20 olika sorters toalettpapper. Vi betalade med kort direkt på nätet, och idag fick vi allt hemlevererat till dörren. €4.50 kostade hemleveransen. Värt vartenda cent.

tisdag 4 oktober 2011

Bara 0

Har ni hört talas om den där tjejen som åkte till Irland för att jobba och betalade 0% i skatt den första månaden?

Jag tror det stavas a-v-u-n-d-s-j-u-k-a

Sandie flyttar från Dublin ut till Leixlip på fredag. Jag var med och tittade på hennes nya lägenhet idag, som hon ska dela med en vän. Det är en tvåa på översta våningen, så de har någon slags takterass i storlek Large. Sovrummet har en hel vägg täckt med garderober, och ett helkaklat en suite-badrum med tillhörande stor dusch. Sen finns det ytterligare helkaklat, stort badrum med badkar. Och köket. Köket är modernt med indikationshäll och stort kylskåp. Soffan och fåtöljen vågade jag inte ens prova, för de såg alldeles för bekväm ut.

Sen ligger lägenheten nästan vägg i vägg med den andra tågstationen i Leixlip, och shuttle-bussen till jobbet går precis utanför huset.

Det var nästan jobbigt att se den lägenheten, och tänka på vårt hus här. Missförstå mig inte, jag är sjukt nöjd med vårt boende. Men det inget hus som platsar i en inredningstidning. Och jag hade inte sagt nej till en riktig spis.

Nämnde jag förresten att huset som Sandies lägenhet ligger i byggdes så sent som 2005?


måndag 3 oktober 2011

Zumba på heltäckningsmatta

Förra måndagen började jag och min danska kollega Sandie på Zumba här på jobbet. Eftersom vi är i Irland så är de flesta hus och byggnader täckta av heltäckningsmatta. Salen där vi zumbade var inget undantag. Det var ett stort mötesrum som förvandlades till en gymnastiksal.

Kan ni tänka er hur det känns att dra foten över en heltäckningsmatta, i stil med en moonwalk? Det känns inte bra, kan jag berätta. Ljudet och känslan under fötterna gör att det ryser i hela kroppen på mig.

Zumba då. Det var inte riktigt som jag tänkt mig. Ser mycket roligare ut på video. Måste bero på heltäckningsmattan! Vi får väl se hur det känns idag. Vi ska vara i ett annat rum idag, men mattan slipper vi inte. Vem tusan dansar zumba på heltäckningsmatta? Eller oj, det var visst jag...

söndag 2 oktober 2011

Jobbveckan som gått

Den här veckan har gått sjukt fort. I alla fall om ni frågar mig. Jag har jobbat 7-16 i fem dagar, och på jobbet så flyger tiden förbi, för det är så himla mycket att göra. Skönt att jobbpasset går fort, men inte så skönt att man inte hinner göra allt man ska under den tiden. Jag låg efter nästan hela veckan och kom ikapp först på torsdagen. Men så var det första veckan på ett nytt jobb, så vad mer kan man begära? Har inte riktigt kommit in i det ännu, och har svårt att släppa jobbtankarna när jag har rast, och när jag kommit hem. Men det går lättare för varje dag, så det är positivt.

Det är ovant för mig att jobba heltid. Mina somrar inom omsorgen har aldrig varit heltid, och aldrig varit så regelbundna tider. Att jobba 7-16, måndag-fredag, är nytt för mig. Men detta har jag sett fram emot, så jag klagar absolut inte! Så fort jag lärt mig att lämna jobbet kvar på jobbet så kommer jag kunna njuta ordentligt av denna regelbundenhet. Det är riktigt min grej att jobba underliga skift och ha olika lediga dagar varje vecka. Jag gillar att planera, och det är svårt då...