Fyra bilder från Tioman

Hej Bloggen,

Här får du några mobilbilder från Pulau Tioman. Bättre och fler bilder får du nog vänta på tills vi kommer till Bangkok, eller kanske ända tills vi är tillbaka i Sverige.

/Eva

(Skickat från min smarta telefon)

Prisvärda Thailand

Stekt ris med kyckling för 9 kronor tycker vi är ett bra pris. 10x400mg huvudvärkstabletter för 9 kronor är även det ett bra pris. Vi gillar Thailand.

Vi fick ett bra erbjudande på vårt Guesthouse också. Buss och färja till vår paradisö för cirka 110 kronor per person. Det säger en inte nej till, det gör en inte. Nu håller vi tummarna för att företaget som kör bussen är ärligt och inte snor saker från vårt bagage. Privata bussbolag i Thailand har det ryktet om sig, nämligen. Vi hade tänkt åka med det statliga bussbolaget egentligen, men... Detta verkar vara ett färjebolag snarare än ett bussbolag, så det blir nog bra tror vi!

Annars då? Thailand påminner lite om Kina vad gäller matmarknaden här i området. Men utan kineserna, så det gör inte oss något. Krabi verkar vara en mysig liten stad.

Men aj som fan vad varm asfalten är, säger hon som just gick ut barfota för att fota vårt guesthouse. Och vattnet är äckligt. Har provat två olika märken. Tredje gången gillt?!

MKC - Myror, kokos och curry

Om en bortser från myrorna i badrummet, och att vi håller på att krevera av värmen i vårt billiga fläktrum så gillar jag läget just nu. Vi åt thaicurry till middag. Det var starkt. Kokosmilkshaken var svalkande. Sebastian tyckte inte om den. Mer svalka för mig som behövde det mest.

Någon elefantridning blir det inte på onsdag, lyckades inte ens övertyga mig själv om att det var värt det. Hellre dricka milkshakes på stranden i en vecka än sitta på en elefantrygg i en timme, som en brukar säga.

Nu har vi ett thailändsk telefonnummer så den som är sugen på att ringa oss kan be om numret. Sen får ni räkna ut landskoden själva för den kan jag icke.

Välkommen till Krabi

Vi flög bakåt i tiden och landade fem minuter efter att vi lyft. Nice! Krabi flygplats var inte mycket att ha, men för knappt 20 sek fick vi shuttle bus därifrån in till okänd plats i Krabi town. Jag och en australienska satt på golvet längst bak i bussen. När vi klivit av på okänd plats var vi lite förvirrade, men tydligen så ingick vidare transfer med minibus till valfri plats. Valfri plats är bättre än okänd plats, tyckte vi.

Gafiyah Guesthouse är supermysigt. Vi blev mötta vid bussen och jag fick väskan inburen och uppburen. Vi sparade 20 öre för att jag inte hade jämna pengar. Vi fick en lunta med broschyrer och kartor i händerna och blev visade till rummet. Vi känner fjädrarna i madrassen, men annars så!

Broschyrerna lockar med elefanter, kanoter och paradisöar. Damn you broschyrer! Undrar om jag kan övertyga Sebastian om att vi har råd att rida lite elefant på onsdag?

Fernloft Hostel

Vi är tillbaka i KL. Bussresan gick bra, vi frös icke ihjäl. De två chaffisarna pekade på Sebastian när han sov, skrattade och gjorde tummen upp?

Hitta vårt hostel var svårare, men allt går med lite vilja och våld. Nej, våld behövdes inte ens. Lyssna inte på mig, jag är utmattad och vet inte vad jag ska skriva.

Fernloft Hostel är nice, himla fräsh reception. Vi bor i 24-bäddsrum. Blir nog bra. Vi fick bädda sängarna själva. Det var länge sen en bäddade en säng. Men vi klarade det. Hurra.

Tydligen ingår frukost. Nice! Undrar vad malayer äter till frukost. Äter de ris som kineserna så kastar vi nåt hårt på dem.

Imorn vid 13-nånting lyfter flyget mot Krabi.

Teksi! Teksi!

Skriftspråket här i Malaysia är lite som dyslektisk engelska. No offence, det är charmigt.

Taxi = Teksi
Central = Sentral
Counter = Kaunter
Express = Ekspress
Ferry = Feri
Jacket = Jaket
Minutes = Minit
Boat = Bot
Activities = Aktiviti
Ticket = Tiket

Cool cat on a beach

<b>Lördag eftermiddag 28/7</b>

Sitter på färjan tillbaka till Mersing, där vi ska spendera natten innan vi åker till Kuala Lumpur igen imorn.

En av de intressantaste sakerna på Tioman har varit katterna. Det finns massvis med katter, speciellt små kattungar. De flesta har invikt svans, vilket är yttterst fashinerande. Ser vid första anblicken ut som bara en avhuggen svans, men tittar en närmare så ser en att den är invikt.

Katterna håller mest till på restaurangerna. Sebastian drar till sig katter lika väl som en annan drar till sig mygg. En kattunge vägrade en dag lämna hans knä, hoppade upp igen så fort han blivit nerplockad.

Det är intressant att se en katt promenera runt på stranden. I vår värld hör de inte hemma där. Tänk er kokospalmer, turkost hav, vit sand - och en kattunge. Känns inte riktigt rätt.

Har aldrig använt ordet kissemiss så många gånger som denna vecka. "Oooh kissemiiss heeeeej vad söööt du ääär" har det låtit flera gånger om dagen.

Och det får avsluta detta inlägg för annars blir jag sjösjuk.

Semstern på ön

<b>Torsdag kväll 26/7</b>

Det finns inte så mycket att rapportera om. Vi badar, solar, snorklar, läser böcker, äter god mat, pratar med trevliga människor, käkar glass, dricker lite öl eller vodka orange-hinkar ibland. Idag såg vi elva apor sitta på en gräsmatta. Vi har det soft och skönt, tycker det är lite tråkigt att behöva lämna denna underbara ö på lördag. Vilken tur att nästa ö väntar oss på torsdag.

Pulau Tioman

<b>Söndag kväll 22/7</b>

Vattnet är så turkost och sanden är så vit och palmerna är så exotiska. Kokosnötterna ligger överallt. Vi hittade en bungalow för 110 sek per natt. Vi ser havet från altanen. Det ligger drygt en halv minuts gång från vår dörr. Vi har hittat en restaurang som serverar de mest färskpressade juicer en kan tänka sig och läcker mat. Och priserna är inte alls höga, trots att vi är på en turistö. Tvärtom.

Vi har badat två gånger och Sebastian har byggt ett sandfort. Sen drog vi in massvis med sand och la ut över hela golvet i stugan. Och vi har brännt oss redan, för vem hade kunnat tro att solen tar så bra här vid ekvatorn? Orutinerat. Det har även ösregnat och mullrat och blixtrat så här på kvällskvisten. Mysigt.

För att sammanfatta det hela har vi det himla gött här på vår paradisö. Bilden är tagen från vår altan.

Underbara Malaysia eller På väg till Tioman

Oh, vad vi tycker om Malaysia. De tutar inte i trafiken. De hojtar inte i monorail-tågen. Bussarna är bekväma, fint inredda och ganska säkra. Här finns god och billig mat. De flesta talar engelska. Vi kan läsa skyltar även om vi inte förstår vad som står. Väldigt mycket står dock på engelska. En del på enbart engelska t.o.m. Människor ropar hej för att de är trevliga, inte för att de vill att en ska handla av dem.

Det finns enbart en detalj som var bättre i Kina: hostelen. Vi bodde bara på trevliga och fräsha hostel i Kina, och en kände sig alltid välkommen. Hostel Cosmopolitan här i Malaysia var inte lika trevligt, fräsht och välkomnande.

Jag skriver detta på bussen från Kuala Lumpur till Mersing, sent lördag kväll (21/7). Bästa bussen hittills, slår nattbussen mellan Tokyo och Kyoto alla gånger. Rymliga säten som kan lutas långt bak. Sebastian får plats med benen. Mysig. Klädd i heltäckningsmatta.

Klockan är 23.30 så om tolv timmar har vi kanske precis gått i land på Tioman. Rankad som en av världens vackraste paradisöar. Det är nu ni kan bli avundsjuka på riktigt. Vi längtar inte hem ett dugg.

0.30
På nattbussen i Japan fanns filt. Jag hade inte tackat nej till en filt just nu, det hade jag inte.

1.10
Det blåser kallt överallt! Har bytt plats fyra gånger, inget blir bra.

1.15
Okej, denna buss slår inte nattbussen i Japan ALLA gånger.

3.45
Och så var vi hastigt och lustigt framme i Mersing. Mer än en timme före schemat. Nudå? Första färjan går kl 9... Taskigt att låsa toaletterna på busstationen bara för att det är natt. Vildkatterna håller oss sällskap. Söta, men lite skabbiga.

3.50
Pelle Svanslös

5.30
Vi tror att vi har hittat färjeterminalen och den lucka där vi ska hämta ut biljetterna. Undrar när luckan öppnar? Undrar när solen går upp? Den är nere så länge här så nära ekvatorn. Frågorna är inte relaterade.

5.45
Sebastian gick tillbaka genom stan för att gå på toa på KFC. Undrar om han kommer tillbaka snart?

8.00
Mannen i lucka 2 har FORTFARANDR inte kommit och första färjan går om en timme.

8.10
En holländsk kille ringde och väckte mannen, som nu är på väg.

8.30
Vi fick våra biljetter och lyckades få boardingkort till denna färja. Yeey!

Ytterligare en grej om Kina

Skräpmat. Kineser äter grymt mycket skräpmat. Vi blev riktigt förvånade när vi i Shanghai hittade KFC, McDonalds och Pizza Hut i varje kvarter. Vi såg seriöst 4 KFC på en 200 meters-sträcka. Och skräpmaten finns överallt i alla stora städer. Det trodde vi faktiskt inte om Kina. Men så är de, kineserna, generellt mycket större än te.x. japanerna. Skräpmatställen finns inte alls i lika stor utsträckning i Japan.

Utcheckade och taggade

Vi har checkat ut fran Hostel Cosmopolitan. Klockan 22.30 ikvall gar bussen till Mersing, dit vi anlander cirka 6 timmar senare. Sen tar vi forsta farjan ut till Pulau Tioman/Tioman Island. Sju dagar med sol och bad - skoja inte om vi sett fram emot detta!

Vet ej hur det ar med internet ute pa on, sa om jag inte bloggar nagot vet ni varfor. Vi atervander till Mersing nasta lordag, och till Kuala Lumpur dagen efter. Hall tummarna for att vi hittar nagot bra boende pa Tioman! Och med bra menar jag nagot som inte ruinerar oss.

Bilder fran Kina

Nu nar vi antligen har lamnat det censurerade Kina sa har jag laddat upp bilder fran Kina. Massor med bilder. 202 for att vara exakt. Klicka har och njut!

En kulturmix

Vi tog bussen till Little India. Spännande kvarter, såg mycket fina färgglada kläder. Hittade en restaurang där vi åt Tikka Masala, naanbröd och drack youghurtmangodrink. Jättegod mat, men väldigt stark. Tur en hade youghurtdrinken! Som också var extremt god med färsk mango.

När vi skulle gå tillbaka så var det bönestund för muslimerna. Såg hur många människor som helst som satt på bönemattor på gatorna, vända mot Mekka. Intressant att titta på.

Vi råkade ta en liten omväg och fick se Kuala Lumpuriska bakgator. Kul det med. Vi gillar Malaysia, det finns så många olika kulturer. Indier, malayer, kineser och säkert många fler. Så intressant att se indier och muslimer tillsammans, för de är båda så utmärkande i sin klädsel.

Kuala Lumpur

Vi kom fram till vårt hostel strax före två inatt, så det var bara att gå raka vägen till sängen. Extremt mjuka madrasser, känns udda för i Kina och Japan har de väldigt hårda madrasser.

Vi hade lasagne förbokat till flyget igår, men det fick vi såklart inte. Vi fick beef stew med pennepasta? Utan förklaring, bara "det blir detta istället, det är ju pasta fortfarande". Pff! 100 ml vatten ingick - i en burk? Tänk er en liten yoghurt som en river av locket på. Så såg vattenbehållaren ut.

Nu är det dags att utforska staden, handla inför Tioman Island och ÄTA INDISK MAT!

Välkommen till Hong Kong

Vi har lämnat folkrepubliken Kina. Att ta sig till Hong Kong gick väldigt smidigt. Mycket intressant upplevelse att promenera över gränsen. Sånt en kan göra från Sverige till Norge. Vi lämnade Kina genom Lohuo port och blev utstämplade. Sen gick vi ca 100 meter till Hong Kongs gräns, fyllde i arrival cards och gick igenom passkontrollen. Sebastians passkontrollant var väldigt fashinerad av hans pass. Framsidan, inte insidan.

En rulltrappa upp växlade vi in alla våra kinesiska yuan till Hong Kong-dollar och köpte tågbiljetter till Hung Hom station. Tåget gick 10 minuter senare, och vi kom fram efter 50 minuter.

Vi hittade bussen till flygplatsen, växlade vår femma med en kille i kön och gick på. Fast det där med gratis wifi var en lögn. Nu är vi i alla fall på flygplatsen där det Finns gratis wifi. Ocensurerat internet. Hejdå VPN.

Vårt flyg är försenat en timme. Hurra! Som om vi inte skulle landa sent nog ändå.

Anledningen till att vi inte spenderade sista natten i Hong Kong är för att det är snuskigt dyrt här jämfört med Kina. Vi kände att vi inte riktigt hade råd. Synd bara att vi inte kollade upp det här för ett halvår sen, för då kunde vi valt att flyga till Malaysia direkt från Kina och skippa Hong Kong helt. Vi fick ju ändå inte se något här. Det är lätt att vara efterklok.

Han Na Shan Business Hotel

Jag skrev ett långt inlägg igår, men Blogger är elak och jag kommer inte längre åt det. Ni får en förkortad version.

Vi lyckades hitta till hotellet i Shenzhen trots att vi bara hade handritad karta och engelsk adress. Bravo.

På hotellet ville de ha 162 yuan i deposition. Inte hundra, inte upprundat till närmsta hundra. Nej, upprundat till näst närmsta hundra?

Någon tog Sebastians väska som innehöll bl.a. mobil och plånbok. Den stod på golvet, kineser ställde väskor bredvid och fick sen med sig även hans väska. Personalen kunde inte ett ord engelska, men med charader lyckades vi förmedla vad som hänt och väskan kunde hämtas tillbaka. Pjuh!

Vi hade coolt glasbadrum, kolla!

Det sista nattåget i Kina

Tisdag 15.07
Vi är fast på tågstationen skulle en kunna säga. 10 minuter efter att vi kom hit började det regna och nu är det ett dundrande åskväder. Jag som skulle på utflykt till Walmart... men det hinner väl ge sig, tåget går inte förrän vid 21-tiden.

Att ta sig tillbaka till Guilin var superlätt. Från hostelet gick vi 60 meter ut till stora vägen, vinkade in den första bussen vi såg och frågade: Guilin? Vi fick ett jakande svar och kunde gå på bussen. 5 yuan billigare per person jämfört med resan dit?

15.25
Kolla på bilden med väskorna och välj adjektiv själva: Är de egoistiska som inte bryr sig om att de blockerar vägen, eller korkade som inte fattar att de borde ställa väskorna åt sidan? Inget scenario är smickrande för dem.

Kan kinserna smygfota mig så kan jag smygfota deras bagage. Fair enough.

16.02
Sebastian roar småbarn genom att höja ett ögonbryn i taget.

17.14
Regnet gav sig inte, gick ut ändå. Men hittade inte Walmart på gatan där det ska ligga. Typiskt. Taxichauffören fick lite roligt i alla fall.

21.08
Vi är i de vitas vagn, finns över tio västlänningar här inne. Vi har tidigare åkt med samma tåg som kanske max två, och nu är vi jättemånga i samma vagn. Intressant. Av 19 vagnar hamnar alla vita i samma...

21.18
Det finns AC förresten! Yeeey! Extra tacksamt för mig som sover i överslafen. I överslafen i "kupén" bredvid, bör tilläggas. Vi hade tur som fick biljetter överhuvudtaget till det här tåget.

Mail from Shenzhen

Vi kom fram till Shenzhen och vi hittade hotellet. Nagra hinder pa
vagen, som ni far lasa om i ett senare inlagg. Finns inget wifi, men
datorer i lobbyn sa detta ar ett mailinlagg.

Pa tagstationen sa fanns det skyltar till Hong Kong. Lite roligt. Som
att ha en skylt pa Malmo Tagstation som sager Danmark.

Det ska bli intressant imorgon att ga over gransen till Hong Kong...

Sista dagarna

Snart checkar vi ut och beger oss tillbaka till Guilin. Nattåget till Shenzhen står på schemat. Vi spenderar sista natten där innan vi på torsdag morgon åker till Hong kong. Flyget till Malaysia går vid 18-tiden. Vi har antagligen inget internet förrän på flygbussen, aka CityFlyer, ut till flygplatsen. Så vi hörs då.

Hejdå Kina! :D

Kinesjävlar

Detta är våra åsikter med vissa inslag av "fakta" - vi tror att ni kan skilja på vad som är vad. Vi drar alla kineser över en kam här, vilket är orättvist men ni får ta det för vad det är: En lista som ger vår syn på Kina och dess befolkning. Vi har självklart träffat på många trevliga kineser också. Men många av punkterna visar på varför vi inte gillar detta land. Andra punkter är bara lite lustiga.

* Kineser trängs alltid. De har inget hyffs. Det finns en anledning till att Sebastian myntade uttrycket "att trängas som en kines".

* De vassaste armbågarna kommer fram när kineser ska gå på lokalbussen. Det är kapplöpning in på bussen och alla tacklingar är tillåtna. Kineserna slänger in sina väskor på sätena genom de öppna fönstren, för att paxa en plats.

* Kineser röker överallt. Överallt. Bland annat när de står och lagar mat till sina restauranggäster.

* Kineser vet inte hur en åker tunnelbana:
   1. De går på tunnelbanan innan avstigande fått gå av, för de tror att det går snabbare. Ja, för att trängas är ju alltid tidseffektivt.
    2. De tycker också att det är en superbra idé flytta till en plats längre IN i en fullsmockad vagn samtidigt som tåget är på väg in på en station och andra passagare är på väg UT.
    3. De kan inte hantera biljettsystemet, förstår inte att engångsbiljetter ska stoppas in i spärren på vägen ut. Resultatet: De kommer inte ut! Men vi som inte kan kinesiska förstår hur det funkar?

* I Shanghai är det poppis att stoppa in skjortan i kalsongerna och dra upp dem lite så att de syns ovanför byxlinningen.

* Kineser spottar överallt, inklusive på tåg och inne på restauranger. På tågen finns förbudsskyltar mot spottning. Hjälper föga.

* Kinser äter grymt tråkig mat. De har massor med ris/nudlar, kan de inte göra något roligt av det? Nej, de tycker att en skål med ris passar jättebra till lunch. Kanske slänger de dit något grönt också.

* Kinesiska småbarn har hål i byxorna, mellan benen och upp över rumpan. Då behövs ingen blöja, utan det är bara att sätta ungen på huk på gatan. Väldigt praktiskt. Och ja, vi har sett kissandet på gatan med våra egna ögon.

* Kineser som städar gatorna använder en kvast som för tankarna till Blåkulla. Vi kan av det dra slutsatsen att alla kinesiska städare är häxor.

* Kineser låter ofta förbannade när de pratar. I Xi'an vinkade en tjej på hostelet in en taxi åt oss och när hon bad chaffisen att köra oss till tågstationen så lät det som hon skällde ut honom.

* Kinesiska män drar gärna upp tröjan och går runt och visar magen när det är varmt. Väldigt sexigt.

* Trafikvett är inget ord som finns med i kinesernas ordförråd. Trafiken är crazy här borta.
   - Du får köra mot rött om du ska svänga höger.
   - Motorfordon åker konstant mot rött ljus när de ska rakt fram också. Eller vänster.
   - Att fotgängare har grönt innebär absolut inte att de lugnt kan knata över gatan. Nehejdu, motorfordon kör hellre på dig än lämnar företräde när de svänger höger/kör mot rött, så pass opp!
    - Zebralagen finns självklart inte här. Att släppa fram en stackars fotgängare skulle en kines aldrig göra. Nä, de bara tutar och kör, så du får ta dig över vägen bäst du kan.
    - Tutar du inte så finns du inte? 9/10 tutningar känns lite... omotiverade. Här tutar de mest för att de tycker att fordonet framför ska flytta på sig, utan att det är i vägen i laglig mening. Det är självklart en själv som har mest rätt att befinna sig i trafiken, alla andra bör lämna företräde.
    - Vi har sett bilar köra om andra bilar på höger sida, på enfiliga vägar. Och nej, bilen de kör om är inte på väg att svänga vänster.
    - De kör mot rött!! Det säger väl allt.

* De stirrar ohämmat och oblygt. Möter du deras blick håller de fast den, de viker inte undan som de artiga japanerna. Sebastian har förlorat många stirrningstävlingar under de här veckorna.

* De fotar gärna dig som är västlänning. Både i smyg och/eller efter att ha frågat om lov.

* Kinesiska föräldrar gillar att klippa sina söner så att de har en liten bit där håret är längre och resten är snaggat. Den håriga tofsen kan befinna sig på olika ställen på huvudet beroende på smak.

* Kineser är egoistiska. Utförliga förklaringar till detta påstående har ni redan läst här ovan.

* Kina har världens näst största befolkning. Jotack, det har vi märkt. Du kommer aldrig undan, kineserna finns överallt och när de beter sig som ovan nämnt förstår ni kanske att det är lite frustrerande att befinna sig i Kina.

Flottfärd på Li-river

Idag var vi på den mest otroliga flodfärden någonsin. Vi förstår varför Guangxi sägs vara den vackraste provinsen i Kina. Bergen är helt makalösa. Vi hade en flotte för oss själva och föraren var riktigt bra. Han stannade vid de finaste vyerna och tog kort på oss mot den fantastiska bakgrunden. Vi såg massor med vattenbufflar.

Vi blev avsläppta vid den lilla byn Fuli varifrån vi lyckades hitta en minibuss som tog oss tillbaka till Yuangshuo. Fuli var en riktigt mysig liten by. Jag köpte en silkessjal för att få växelpengar till bussen. Vi gav nämligen bort vår enda lilla sedel i dricks till flottföraren. Och så tog vi sjaltantens alla växelpengar...

Vi hade enbart med oss den vattentåliga kameran, så vi får se hur bra bilderna blir sen.

Yangshuo Culture House

Efter middagen ikväll, när vi öppnade dörren till vårt rum så såg jag nåt svart som kilade förbi i halvmörkret. Jag tänkte att det kan inte vara en kackerlacka för det vore så klyschigt.

När jag tände lampan så var det en kackerlacka. Vi jagade ut den med en sko och en handduk. Synd bara att glipan under dörren är stor nog för en kackerlacka i den här kackerlackans storlek att krypa under...

Middagen var trevlig. Vi var åtta personer som åt tillsammans. Massor med ris och nio olika rätter. Vi hade alla varsin risskål framför oss och så plockade vi mat från faten med våra pinnar och åt det med vårt ris. Kineserna sitter alltid i stora grupper på restauranger och äter så här, det ser jämt så mysigt ut. Lite smått ohygieniskt, men mysigt. Favoriten ikväll vad de fyllda chilifrukterna. Fråga inte vad de var fyllda med. Nåt köttfärsbiffliknande grejs?

Vårt badrum är så litet att vi inte bara behöver duscha över toaletten, utan även över handfatet - samtidigt. Faktum är att jag stod lite inklämd mellan de båda när jag duschade. Till och med japanerna har bättre plats för sina duschar...

Vi har två sängar men bara en är bäddad? Luftkonditioneringen skvätter vatten på oss när vi ligger i den bäddade sängen? Väggarna är vita? Nej, nu räcker det. Bortsett från allt som är mindre bra så är vårt House bra! Ägaren fixar en bamboo raft-tur på floden till oss imorgon. Nice! Jag ska berätta något mer också, så håll i er: Här i Guangxi-provinsen hatar vi inte Kina.

Oh du ljuva tropiska regn

Vi är på Yangshuo Culture House. Utsikten från vårt fönster är nice. Ifall ni är osäkra så är det bilden på berget jag syftar på ;) Helpension ingår i priset. Vi fick stekt ris till lunch när vi kom fram. Ikväll blir det stor middag med övriga gäster.

Vi har slappat några timmar i AC på vårt rum. Det är så varmt och så hög luftfuktighet här i Guangxi. Men en kan ju inte sitta inne hela dagen på grund av det, så vi trotsade åskan och gick ut. Det regnade ju inte... ännu. Efter 200 meter började det droppa på oss så vi bestämde oss för att vända om. Vi hann gå cirka 5 meter innan vi fick ta skydd under ett träd. Himlen hade öppnat sig på vid gavel och det öste ner.

Från en regndroppe till skyfall på 10 sekunder. Ja, det är väl som sig bör i detta klimat...

Buss till Xingping

Lördag 14.40
Vi sitter på en buss i Yangshuo, och väntar på att den ska åka till Xingping. Ingen aning om när det händer - när bussen är full? Chaffisen och passagerarna längst fram sitter och chillar och snackar. Ser mysigt ut.

Oh, nu åker vi faktiskt. Men bussdörren är inte stängd? En kille står i dörröppningen och visslar. Undrar när vi ska betala?

Så sjukt fräsiga berg de har här i Guangxi. Och de växer! True story.

15.10
Det här är den vackraste bussresan vi varit på. Synd att vi inte fick komma tidigare till denna fina provins.

Våra husdjur

Det är många kinesiska hostel som har katter, till Sebastians stora glädje. Katterna här på Green Forest i Guilin väljer sina sovplatser med omsorg. Den andra katten låg igår kväll utfläkt över hela majiangbordet.

Guilin verkar vara en trevlig och ren stad. Den här provinsen, Guangxi, ska vara Kinas vackraste. Vi såg många häftiga berg när vi satt på tåget igår. Ska försöka få till en tur på Li-floden med en bambuflotte, vore mysigt. Grym utsikt längs floden sägs det.

Ska en skratta eller gråta?

Sen när kan rätten på bilden klassas som spaghetti bolognese? "Chinese style" stod det i menyn, men maten påminner ju inte ens om bolognese, och att kalla den det borde inte vara tillåtet. Jag vet inte om jag ska bli irriterad eller tycka att de är roliga. När kinesiskan kom in med maten frågade jag två gånger om det var bolognese, för jag trodde henne inte när hon sa ja första gången.

Vi ifrågasätter även deras val att ha chinese style western food. Det är antingen eller.

Chengdu -> Guilin

Tisdag 14.55
På väg till Guilin. Det här är det smutsigaste tåget vi åkt med hittills. Det finns ingen AC och till täcke har vi en gammal filt. Jag är extremt förkyld och här ska vi sitta/ligga i 26 timmar. Så Himla Trötta På Det Här Landet.

Chengdu east railway station var dock väldigt imponerande. Kändes mer som en flygplats än en tågstation.

15.10
Min kudde är smutsig :(

17.20
En kinesisk tjej kom hit och ville ta kort med mig. Det fick hon. Det blev bara halva ansikten, men hon verkade inte bekymra sig över det. Det syntes att jag är vit, så det räckte väl.

18.45
Det regnar på mig genom det öppna fönstret. Härligt! Är så varmt här inne så regn tas tacksamt emot.

19.00
Vi åker mer genom tunnlar än genom öppet landskap. Är det berg ända bort till Guilin?

19.05
Det öppna landskapet är i alla fall nice.

20.10
Jag är hungrig, men enbart sugen på youghurt. Jag gillar youghurt när jag är sjuk. Det är lättätet. Ja, jag gillar youghurt när jag är frisk också.

20.30
Tog min banan istället, den fick duga.

20.50
Förhörde Sebastian på vad han kan äta när han är sjuk. Han tyckte att testet var svårt eftersom han är ganska frisk nu. Mannafrutti blev i alla fall ett kanske och Goulaschsoppan på restaurangen vid Romme Alpin fick ett ja.

21.30
Något täcke behövs i alla fall inte. Störande att tåget stannar så ofta och länge, för då blåser det inte in någon skön luft. Svettigt.

Onsdag 10.50
Jag sitter och hittar på klockslag. Efter 15.10 igår så varken bloggade eller tittade jag på klockan.

11.00
När jag torkade ansiktet med en ansiktsservett blev den helt brun. Sa ju att min kudde var smutsig! Sen somnade jag om och fick tvätta mig igen.

11.15
Jag mår bättre idag. Jag är hungrig och skulle gärna äta lite korvstroganoff, men det har vi inte så det är koppnudlar gäller. Det eller cheddarchips.

11.17
Jag hittar ingen varmvattengrej?? Vad är det här för stenålderståg? Sebastian får leta när han vaknat.

11.18
Jag tycker att han kan vakna nu.

11.20
Egentligen vill jag inte ha koppnudlar. Jag vill spy på koppnudlar, om jag ska vara ärlig. Har ätit för mycket sånt här. Vill som sagt mycket hellre ha korvstroganoff.

Oh, nu sträcker han på sig. Hej Sebastian!

11.55
Hittade vatten till slut. Stenålderståget har inte sånt inbyggt, utan en tank på hjul.

12.10
Blä.

12.20
Vi längtar till Kuala Lumpur och dess kvarter Little India. Indisk mat är gott. 8 dagar kvar.

12.30
Där finns även ett kvarter som heter China Town. Vi tänker inte sätta vår fot där.

12.31
Märks det att jag är uttråkad?

15.45
En kinesisk tjej vred just ur nån deciliter vatten ur sin handduk - mitt i gången.

17.00
Ska vi aldrig få komma av det här tåget?

19.15
Det förra klockslaget är också påhittat, skrev den nu. Men vi tänkte så ungefär vid den tidpunkten.

Näst värsta tågresan någonsin. Tur att vi har ett nice dubbelrum här på Green Forest Hostel.

19.19
Slut på långt inlägg. Tack för mig!

Panda panda panda

Idag var vi till Chengdu Panda Breeding center och tittade på söta pandor, både jättar och röda. Hur gosiga och coola som helst. De ligger på rygg och käkar bambu, jättepandorna. Hur soft är inte det? Vi köpte med oss en liten panda också. Inte bara Kina som ska få ha pandor. Oh, jag skulle vilja ha en jättepanda som husdjur!

Waterfall of Baoguo

I lördags tog jag en sväng i Baoguo. Inte mycket till by, är i princip bara en stor väg med affärer/restauranger på ena sidan och natur på den andra. Men jag hittade vattenfallet och lite tempelliknande grejs i alla fall. Väldigt varmt och väldigt hög luftfuktighet i Baoguo, vilket förvånade oss eftersom det ligger vid foten av ett berg.

På kvällen satt vi och pratade med en svensk tjej på hostelet några timmar. Hon hatar Kina lika mycket som vi, så det var skönt. Jag beställde äggplantor med fläsk i sötsur sår, men hittade inget fläsk på tallriken? Gick och klagade, och de tyckte att jag skulle beställa nåt annat och få det för halva priset? Det tyckte inte jag. Har jag beställt fläsk tänker jag inte betala mer för att få nåt annat. Till sist så tog de in tallriken i köket och la på lite fläsk.

Pizza med vinst

Vi är tillbaka i Chengdu och på Mr Panda Hostel. Vår busschaufför tutade hela tiden, vi satt och svor över honom och alla andra kineser den första halvtimmen.

Vi delade på en pizza inne på PizzaHut, och fick varsin lott tillsammans med växeln. Personalen skrapade min och sa att jag vann 5 yuan - Sebastians var en nitlott. Framme vid kassan fick jag en femtiolapp. Ja, kineser är inte så duktiga på engelska men nu fick vi glädja oss två gånger. 50 yuan är cirka 55 SEK. Mer än vad vår pizza kostade. Nice, tycker vi.

Jag är trött som jag vet inte vad, och tänkte dra mig mot dusch och säng om en stund. Måste upp före 7 imorgon bitti, för vi ska äntligen  iväg och titta på pandor.

Inte nu igen

7.25
Så var det min tur igen. Lite sjuk, började bli konstig i halsen igår, gör ont vid hosta. Kändes som feber var på väg, men det är lugnt än så länge. Fast jag har så grymt ont i svanken. Blev väckt av en högljudd mobil vid 6.30, kan inte somna om, vet inte hur jag ska ligga.

Sebastian går på värktabletter fortfarande, men är på bättringsvägen.

Vilka positiva inlägg jag skriver. Vi är så himla trötta på Kina, kan inte vänta på att få åka härifrån. 11 dagar kvar.

De vita sevärdheterna

Västerlänningar i Kina är sevärdheter. Gratis sevärdheter, det är bara att fotografera hur som helst. Vadå fråga om lov? Artigt? Vad är det? Vi är vita, de måste ju få fota!

Min senaste fotosession var igår ikväll. En kinesisk tjej som jobbar på hostelet(!) ville ha ett kort med mig. Sen ville hon ha ett kort när vi två satt och tittade i min Knep&Knåp-tidning? Hon förstår inte vad som är så roligt med korsord.

I Pingyao var det en man som passade på att fota oss när vi stannade till för att knäppa remmar på Sebastians ryggsäck.

I Beijing blev Sebastian fotad inne på vårt hostel, av två tjejer som betalat för att "komma in och titta på courtyarden". Han satt med sin mobil när det plötsligt blixtrade till. En tjej stod bredvid honom och den andra fotade. Sen bytte de plats. Och de sa åt Sebastian att resa sig upp också, för stående foton.

Monkey mountain

Taxichaffisen tutade sig fram från Emei till Baoguo. Det är cirka en mil däremellan. Han körde mot rött en gång också. Helt crazy att vitsas i trafiken i det här landet.

Men nu är vi framme i alla fall. Stackars Sebastian ångrar att han gav sig ut på den här utflykten, sjuk som han är. Nu får han vila i ett och ett halvt dygn i alla fall. Själv ska jag ta reda på vad en kan göra här om en inte vill vandra i berget.

På tal om berget. Aporna är tydligen helt galna där uppe. Vårt hostel lånar ut appinnar. True story. De har en låda med pinnar och på lådan finns bilder på apor. Pinnarna ska en slå bort aporna med när de attackerar en.

Kinesisk logik

"Departure time" för oss är den tid bussen avgår, inte den tid som sista  bussen för dagen går. Eller är det helt ologiskt tänkt?

Vi köpte biljett till Emei Town och när vi gått igenom säkerhetskontrollen (jepp, såna finns tydligen även på busstationer) upptäckte Sebastian att det stod departure time 19.10 på biljetten. Klockan var då inte ens 14.00. Jag gick tillbaka till biljettluckan för att fråga om det inte fanns en tidigare buss. Fattade ingenting av vad kvinnan i kassan sa, men en tjej bakom mig i förklarade att vi får ta vilken buss vi vill innan det angivna klockslaget.

Ja, men självklart, det var väl uppenbart?

Kina är ett stort land i öst

Helt ärligt? Vi gillar inte kineser i allmänhet och därmed inte heller landet Kina. Vi ser fram emot att komma härifrån. Om två veckor är vi Kuala Lumpur, yey.

Bra saker med Kina: Det är billigt, tågnätet är väl utbyggt och värktabletterna innehåller koffein.

Vad vi inte gillar med Kina: You wait, listan är uppe inom två veckor.

Tempel och sånt där

Idag sprang jag runt i över 7h och letade efter vanliga ryggsäckar. 18 kilometer har jag vandrat, säger min stegräknare. Jag hittade väskor till bra pris till sist. Tur för d... tur helt enkelt.

Tog en sväng in till Wenchu Tempel också. Himla härlig trädgård! Såg både små sköldpaddor och en stor groda. Eller padda. Jag vet inte skillnaden.

Sebastian då undrar ni, kunde inte han hjälpt till i väskletandet. Nej, det kunde han inte. Han är nämligen sjuk. Dunderförkyld. Kom som en blixt från klar himmel igår vid lunchtid. Så han har legat nerbäddad i två dagar nu. Imorgon får han leva på de kinesiska  supervärktabletterna som jag köpte imorse. För imorgon ska vi ut på äventyr. Imorgon ska vi till Mount Emei. Visserligen bara till foten av berget, men till berget likaväl. Kinas största buddhistberg. Kryllar av tempel där uppe, tydligen.

Två nätter blir vi borta, sen kommer vi tillbaka hit till Mr. Panda. Vi packar i våra nyinköpta väskor, och kan lämna våra stora bjäffor här. Och jag är numera frisk, tackar som frågar. Slutade hosta för några dagar sen. Såklart Sebastian passade på att bli sjuk då.

Toalettskämt

One-eyed panda has your back while you're taking a dump

Hälften kvar

Vi har varit ute och rest halva tiden nu. Bara två veckor kvar i Kina, innan vi flyger till sköna Malaysia. Hoppas att vi får tag på boende på Pulau Tioman, för igår bokade vi buss och båt dit. Nästan inga ställen där har internetbokning. Jag satt och ringde till en del ställen igår, men det gick så där - av olika anledningar.

Thailand är så gott som färdigbokat i alla fall. Vi har hostel i Krabi, boende i longhouse på Koh Pha Ngan, hostel i Bangkok och hotell sista natten, några kilometer från flygplatsen.

På fredag åker vi till Moutain Emei för två nätter. På vägen tillbaka till Chengdu ska vi stanna till i Leshan där Kinas största Buddah finns.

Imorgon blir det en tripp till Panda Breeding Center. Ska bli kul att se söta pandor!

Fast i Chengdu

Vårt nästa stopp är Guilin, men det går bara ett enda litet tåg dit från Chengdu = fullbokat samma dag som biljetterna släpps. Vi är därför fast i Chengdu till den 10 juli! Vad gör en här så länge? Ingen vet, inte ens Mr Panda.

Men det finns i alla fall tunnelbana här, så vi kan roa oss med en av våra favoritsysselsättningarna: Tackla kineser som försöker tränga sig på vagnen innan vi kommit av. Vi sysslade med det individuellt den första veckan i Kina, ovetande om att den andra också hade samma mission. Här i Chengdu samarbetar vi. Vi ställer oss som en mur framför dörren när det är dags att gå av, så ingen kines kan ta sig in innan vi kommit ut. Eller ok, inte på Sebastians sida i alla fall; han är lite mer mur än vad jag är, kan erkännas.

Skitroligt!