Uppfinnaren

Någon som vet vad den här är till för? Inte jag heller, men nu är det en grytlappehängare.

Heja heja

Ganska kul att ha något att titta på. Det är full ös varenda dag här, med skolklassser som springer och hoppar längdhopp. 

Behöver vi så här många handdukar?

Hemma i Arboga

Nu har vi flyttat till Arboga, skulle en kunna säga. Vi har idag haft hit saker som stått hos våra föräldrar och ska sova första natten här. Imorgon hämtar vi våra grejer från Eskilstuna, något som vi inte ser fram emot ett dugg just nu. Det är inte roligt att flytta in i en lägenhet 2,5 trappor upp. Det är jobbigt.

Elen har vi fått igång i alla fall. Sebastian ringde elbolaget som guidade oss ner i källaren för att trycka på en liten knapp på en liten låda. Tydligen stängs strömmen av automatisk om den inte används på ett tag.

En karta över vår resa

Surprise(s)

Flygresan från Kiev till Stockholm gick smidigt. Väskorna hade hängt med hela vägen och vi blev upphämtade av Sebastians pappa. Hemma hos honom väntade en väldigt trevlig överraskning, för på altanen satt inte bara Jerrys sambo Eva, utan även mina föräldrar, Sebastians mamma och hennes man. Det var Eva som hade tagit initiativet för flera veckor sedan, och sett till att vi alla kunde samlas. Jättemycket tack Eva! Det bjöds på tacos och hallonpaj, och så kollade vi igenom fotografierna från de första veckorna på vår resa.

Jag kunde följa med i bilen till Hällefors, så det blev Sebastian som fick hämta nycklarna till vår lägenhet idag. Han passade på att lämna av lite grejer där, och där kom nästa överraskning, för elen verkar inte fungera, trots att vi fått besked om att den är påslagen och han startade huvudströmbrytaren. Jag vet inte i skrivande stund inte om han fick till det, eller om vi får leva ellösa på söndag.

Idag har jag packat ihop alla mina grejer här i Hällefors, tvättat lite kläder och ansökt om studiemedel. Ja, och spöat skiten ur mina föräldrar i spelet "Vagabond" såklart. Nu väntas varmrökt lax till lunch, precis vad jag hade beställt av dem för några veckor sen.

Just ja

Vi är i Ukraina nu. Så nära. Landar i Sverige om tre timmar.

Resa med stil

Vi hade precis kommit till gaten på Bangkok flygplats och satt oss ner. De börjar ropa på en passagare i högtalarna, och vi inser snart att det är Sebastians namn. Sen mitt. Förvånade och fundersamma går vi fram till personalen. De säger att vi ska få nya boardingkort, nya sittplatser. Vi har blivit uppgraderade till Business Class. Nu skulle vi få lämna Asien och avsluta vårt långa äventyr med stil.

Vi var först in på planet. I business class hade vi stora sköna säten och Sebastian jublar. Dryck serveras innan vi ens lyft. Men - när ska vi lyfta? Vi väntar på ground service. En stor lucka öppnas nedanför våra fönster. Nästan en och en halvtimme efter utsatt tid börjar vi röra på oss. Fast då har Sebastian och jag redan hunnit bli uttråkade så vi somnar. Vaknar igen när vi är uppe i luften och lampan för säkerhetsbälte redan har släckts.

Personalen tar upp vår beställning på dryck. Vi får vita dukar till vårs bord, och stora tygservetter. Riktiga bestick. Kall frukost, varm frukost, frukt, kaffe eller te - allt serveras på riktigt porslin. Borta är platsbesticken och matlådorna i folie. Juicen serveras i glas.

Sista anhalten

Nu är det inte många timmar kvar i Asien. Vi har just checkat in på Plai Garden Boutique Guesthouse, fem minuter från Bangkoks flygplats. Jag såg just ett plan komma in för landning. Vi har nämligen utsikt över flygplatsen från vår balkong. Klockan 5 imorgon bitti lyfter vår Boeing 767 i riktning mot Ukrainas huvudstad, Kiev.

På Baan Cedarberg Guesthouse

Våra rumskamrater är lite udda. Det är deras andra natt här. Både igår och idag så har vi kommit upp och hittat dem sovande i samma säng med taklampan tänd. De vaknar till ibland. Igår gick killen upp och la sig i sin säng efter ett tag. Nu idag ligger de på tvären i nederslafen båda två. Tjejen ihopkuren, killen med fötterna i golvet. Och vi undrar: <b>Varför släcker de inte lampan?</b>

Men sen verkar de inte vara jättesmarta heller. No offence, men jag tror ärligt talat inte att de hittat lysknappen. Den sitter nämligen i hallen utanför och är sammankopplad med lampan där ute. Förra natten så tände tjejen den klockan 1.39 när hon gick ner till badrummet. Ja, det var jag som släckt innan och det var jag som fick släcka igen.

Okej om de inte vet var lysknappen sitter. Men varför frågar de inte oss då?

Nu ska jag berätta lite om vårt gästhus:

Det har bytt namn från On Nut Sukhumvit Guesthouse. Alla i personalen är supertrevliga. De två datorerna kryllar av virus. Wifi:n är döpt till GH Delicious Cheese Burger. De olika kockarna i köket följer inte samma recept. Vår närmaste toalett har ingen ring. Vattenkranen i det badrummet spottar ut vatten och jag håller på att skita ner mig av chock varenda gång det händer (tur att jag skulle ha nära till en toa då.)

Snart hemma igen

Ja, snart ar vi hemma i Sverige igen och ska flytta in i var nya lagenhet i Arboga. Vi haller pa och fixar infor det. Har skaffat hemforsakring hos ICA-banken, ansokt om gemensamt bankkonto i ICA-banken och alldeles nyss ringde jag elbolaget IC... nej, skojade bara. Malarenergi. Men vi gillar ICA! Om kylen/frysen gar sonder och du har forsakring hos dem sa far du presentkort pa ICA for att ersatta den forstorda maten. Nice. Det ar en av manga anledningar till att vi diggar dem.

Malarenergi har bra kosystem (inte ko som i kossa), om du vill sa blir du uppringd nar det ar din tur. Kunde ju inte jag utnyttja nar jag ringde fran Skype, men ja. Bra grejer. Tjejen jag snackade med var dessutom supertrevlig sa an sa lange gillar jag detta bolag! Men det dar med att att vanta tills nu med att ringa fick vi inget for, for hyresvarden hade redan anmalt var flytt till dem for annars far de betala de fasta avgifterna. Sa ja, nu far ju vi betala det. Fair enough. 

Enda som saknas nu ar bredband och dar ar Tele2 sa fiffiga att vi bara kopplar in datorn med en natverkskabel till vaggen och sa kan vi borja anvanda internet inom 10 minuter. Och sa ska vi ringa dem och beratta vilka 8 extrakanaler vi vill ha. Vi gillar inte bara ICA, Malarenergi och Tele2 - vi gillar aven var hyresvard MaxAB som bjussar pa kanalerna!

Landar pa Arlanda pa torsdag. Pa sondag gar flyttlassen fran Hallefors och Katrineholm med datorer, mina gamla mobler och sant dar. Om vi har tur sa far vi var nya stora skona soffa fran Sebastians mamma levererad da ocksa. Och pa mandag gar de stora flyttlassen fran Eskilstuna. Vi har hyrt en stor lastbil och hoppas pa att det racker med att aka tva ganger. Hall tummarna!

Om att visa respekt

Vissa människor borde inte få bo i sovsalar. En borde behöva genomgå ett sovsalstest innan en släpps in. Självklart får en räkna med vissa grejer när en bor så, en har inte frihet att bestämma över ljus och ljud. Men en måste faktiskt visa respekt för sina rumskamrater så gott det går. Detta är något som många av våra kamrater under vår resa i Asien inte har gjort.

Inte okej:

* Tända lampan tidigt på morgonen eller sent på natten, när människor ligger och sover. Använd ficklampa, men lys ingen i ögonen. Ska du checka ut tidigt, packa väskan dagen innan. Stäng dörren ordentligt.

* Prata högt under okristliga tider. Gäller både personal och rumskamrater.

* Springa runt och fixa och dona, ut och in genom dörren, när det är tidigt eller sent. Som sagt: Packa under dagtid!

* Ha ljud på mobilen. Speciellt när du vet med dig att du är en tungsovare. Dina rumskamrater ska inte behöva väcka dig för att din mobil ringer för femte gången klockan 7 på morgonen.

De trevliga thailändarna

Thailländarna är det trevligaste folkslaget vi har träffat på någonsin. På alla boenden här har vi kännt oss väldigt välkomna och en känner sig lite som hemma.

I Krabi satt vi i soffan när ägarna skulle gå ut en sväng; "Känn er som hemma. Stäng av teven och lås dörren om ni går ut. Vi är tillbaka om 1-2 timmar". På bordet stod en laptop, startad och inloggad.

På Koh Pha Ngan stängde de restaurangen i en timme för att två i personalen skulle skjutsa oss till färjan. De skrev upp allt vi åt och drack i en bok, och sen fick vi betala när vi kände för det. Vi kunde ha väntat och betalat alltihop när vi checkade ut, om vi velat.

Här i Bangkok så får vi te. En kvinna frågade Sebastian i förmiddags om han ville ha te. Han tackade nej och fick frågan om han gillade te. Jakande svar, och några minuter senare hade vi varsin kopp framför oss. Den här kvinnan ger oss ett stort leende varenda gång hon ser oss, och har sagt att det bara är att säga till om vi vill ha te. Hon är så gullig, fipplar mycket med bordsunderläggen när vi beställt mat, ser till att de ligger bra? Och nyss frågade hon om vi ville ha te.

Så vi förstår varför hela Sverige åker till Thailand. Även fast det är lite skämmigt att säga att vi är här - precis som alla andra. För vi är ju såna där som vill vara lite unika och upptäcka länder som ingen annan upptäcker. Precis som alla andra vill, när de inte åker till Thailand.

Den med den mystiska dragningen

Vilken pärs! Upptäckte sent igår kväll att jag hade oväntat lite pengar kvar på kontot, och en dragning på nästan 500 kr som jag inte kände igen. Den hade genomförts när vi var på Koh Pha Ngan. Ön där vi låg i en hängmatta hela dagarna och inte gjorde ett skit. Vi googlade på namnet (seethrough botique?) som tagit mina pengar och fick fram något ställe på Koh Pha Ngan. Då insåg jag att summan som dragits påminner om summan vi betalade för vårt boende på ön. Summan vi betalade kontant vid incheckningen.

Jag ringde booking.com. De ringde hotellet. Hotellet sa att vi aldrig checkade in. Vi har inget kvitto på att vi betalat. Vårt enda "bevis" på att vi varit där är våra fotografier.
Jag ringde upp hotellet själv. Mannen som svarade sa att vi skulle checkat in den 3e. Jag sa att vi checkade in den 2a. Han var uppenbarligen ingen som vi träffade när vi bodde där.
Han sa tredje, jag sa andra. Fram och tillbaka. - Aha! kom jag på efter en stund. Vi ändrade ju vår bokning, från 2a till 3e. Det hade de tydligen missat. Killen i luren gick med på att vi faktiskt var där, och frågade hur han kan betala tillbaka pengarna. Jag sa att booking.com ringer upp honom igen.

Jag började trixa med skärmdumpar från internetbanken och bevisande fotografier. Datorn har virus så det gick så där. Blev inga foton men i alla fall skärmdumpar, och jag mailade booking.com. Förklarade att hotellet missat ändringen, bad dem ringa dem igen.

Sen ringde jag booking.com. De ringde hotellet. Hotellet ringde sin bank. Jag ska få tillbaka pengarna, men det kan dröja 2-3 veckor eftersom det är en internationell betalning.
- Pjuh, sa jag och Sebastian, fattiga som vi är just nu.

Tror ni att detta foto dugt som bevis?

Bangkok

Nu ska ni få höra och häpna. Idag har vi GJORT saker! Ja, ni hörde rätt. Vi har inte bara legat i en hängmatta med en bok eller ett mobilspel, utan vi har faktiskt varit ute i Bangkok.

Vi mötte upp min gamla kollega från Irland i centum vid lunch. Med honom satt vi på ett food court, gick runt på ett köpcenter, åkte båt i en kanal med svart sjukligt vatten, drack öl och käkade middag. Komson är thailändare och Bangkok-bo, så han känner till staden och kulturen. Han är tyvärr upptagen de närmaste dagarna men förhoppningsvis kan vi ses igen på tisdag. Tills dess ska Sebastian och jag försöka oss roa oss själva i Bangkok. Funderar på söndagsbio imorgon. Känns lagom ansträngande.

Det gör lite ont i oss att gå runt och titta på sjukt billiga grejer utan att få köpa något. Så idag unnande vi oss. Sebastian köpte ett minneskort på 32gb till mobilen samt ett läderfodral till densamma. Jag köpte ett usb-minne på 32gb och en väska.

VIPPEN till huvudstaden Siam

Vi är framme i Bangkok efter en natt på en statlig vip-buss. Vi fick vatten, kiwijuice, kaka, kaffe, juice/sojamjölk och macka. Och så fick vi låna en filt. Den var inplastad = högst troligt ren och inte använd av 5 resenärer innan oss. Sätet var två decimeter bredare än mig. Nice! Värsta lyxresan ju. Synd bara med luftkonditionering. Vad var grejen med att ställa den på 12 grader? En tunn filt hjälper inte mot det.

Vi hamnade på en busstation mitt ute i ingenstans. Osäkra om det var den station vi fått höra att vi skulle landa på. Vi hittade inte bussarna som skulle kunna ta oss till vårt gästhus. Så det blev en knallgul taxi. En gång stod vi i bilkö bredvid en knallblå bil. Då blev Sebastian patriotisk.

Nu har vi just ätit japansk curry till frukost och jag funderar på att gå och lägga mig. Vårt rum ligger dock på översta våningen och vi har redan träningsvärk av att ha gått upp dit en gång.

Hejdå Koh Pha Ngan

Vi gillar den här utsikten, det gör vi. Men ärligt talat så föredrar vi faktiskt utsikten över en fotbollsplan i södra Sverige. Palmer och turkost vatten i utsikten tyder oftast på att det är över 25 grader varmt året om. En svensk fotbollsplan betyder fyra årstider och hoppet om att det är över 25 grader i alla fall några veckor varje år. Det senare alternativet är mindre svettigt, och handen på hjärtat - vem tycker om att bli svett av att ligga stilla och läsa en bok i skuggan? Varje dag? Året om?

Vi lämnar idag denna ö och beger oss på luftkonditionerad nattbuss till Thailands huvudstad. Vi kommer sakna den goda maten och Sebastian kommer även sakna hängmattorna. (Själv så blir jag tragiskt nog lite smått åksjuk av gungandet.) Mer än så är det inte. Vi längtar nämligen ihjäl oss till den svenska fotbollsplanen just nu, trots att ingen av oss gillar sporten.

Inlägget om duschcremen

En sak som vi, framför allt jag, saknar är återfuktande duschcreme. Sådana moderniteter är inget de känner till i den här världsdelen. I Asien skapar de duschcremer som får dig bli så torr att du önskar att du hade fått förbli skitig istället. Dessutom måste du akta dig så du inte köper en med blekmedel i.

Sebastian hade aldrig förstått vad jag menade med att jag blev så torr av duschcremer vi hittade på diverse hotellrum. - Hur kan en bli torr av en tvål, tänkte han. Sen tog hans svenska duschcreme slut i Chengdu och han fick köpa en ny, kinesisk duschcreme. Sen dess förstår han precis vad jag menar. - Vad skönt att känna sig förstådd, tyckte jag.

Tills vi kom till Tioman. Där fick han för sig att en torris inte var bra nog för hans solbrända axlar. Så då började han använda min istället, som jag ransonerat så duktigt att det fortfarande fanns creme kvar. Att min flaska aldrig fick se fastlandet igen behöver jag kanske inte berätta.

Ja, tänka sig att en kan skriva ett helt inlägg om duschcreme. Det är ganska imponerande, visst? Säg att ni inte blev uttråkade.

Ödlebajs del2

Som ni alla läst så bajsade en ödla på mig Sebastian igår och eva skrattade gott. Idag kom dock karma! När eva låg i sängen efter vi hade badat så kom en ödla fram i taket och la av en redig brakare mot evas ansikte. Tur så hade hon dock handen på pannan så hon fick bara ödlebajs på handen.

Karma! (Hah)

Mvh Seb

Sommarpratare och fullmånar

Dagarna här liknar dagarna på Tioman, bortsett från att vi inte badar. Vi äter hemskt god mat. Vi  ligger i hängmattor eller på kuddar på golvet och läser böcker, tittar på you tube-klipp och lyssnar på sommarpratare. Jag har blivit lite besatt av dessa sommarprat och plöjer igenom dem.

Igår var det fullmåne. På den här ön firar de månen som ingen annanstans. Det är full moon party, half moon party, black moon party osv. Vi valde att skippa festen på södra delen av ön, där droger och hinkar med hembrännt flödar bland de partysugna. Jag och Sebastian hade egen fest på restaurangen, med öl och cocktails.

Några simtag i solnedgången

Ha! In your face, havet. Jag har simmat. Jag gick ut tills vattnet nådde mig till midjan och där simmade jag i solnedgången. Inget tidvatten kan stoppa mig.

Och på tal om solnedgångar så är det definitivt något som den här ön kan. Oh, så vacker himlen var. På Tioman var inte solnedgången så mycket att skriva hem om. Det var alltid ett moln precis vid solen, så en fick inte se den gå ner i havet. Dessutom skapade den ingen vacker himmel. Det var bara ett orange klot.

Åtta imorgon bitti, tror ni att vattnet redan gått tillbaka då? Vi testar! Kanske. Om jag orkar gå upp.

Det är inte lätt när det är ebb

Det är inte lätt att ta sig ett bad på det stället. Det verkar vara högvatten mest under dygnets mörka timmar. Vi badar inte i ett hav när det är kolsvart ute. Jag ska försöka igen om en stund, vattnet är på väg upp och än är det bara kväll, inte mörkt. Det är sjögräs och korallrev rakt ut här, så det är därför en enbart kan bada ordentligt i högvattnet.

Vi saknar Tioman. Där kunde vi bada trots lågvatten. Där hade vi inga spindlar eller grodor i badrummet. Där var vattnet svalare - både i havet och i kranen.

Det är dock svalare i luften här. Om vi kunde ta luften och restaurangen med alla hängmattorna till vår strand på Tioman så hade det varit perfa.

Nu ska jag ut igen och se om vattnet når mig längre än till låren.

Hett och grunnt

Nu har vi provbadat. Vattnet var hett, varmare än luften. Vi gick 50 meter rakt ut och vattnet räckte mig nästan till knäna. Längre vill en inte gå, för där börjar sjögräset.

Vi får maka oss upp och bada imorgon förmiddag, i högvatten. Ska bli intressant att känna vattentemperaturen då. Troligtvis svalare, vilket skulle uppskattas. Hett vatten ter sig bättre i badhus eller varma källor. På ett tropisk ö i Thailand vill en ha svalkande vatten.

Nu blir det att slappa i hängmattan resten av dagen. Det är sånt en gör när en semestrar på en tropisk ö, förstår ni.

Koh Pha Ngan

Ja, nu är vi på Koh Pha Ngan. Inte lika paradisaktigt som Tioman. Den här ön är för utvecklad och turistig för det. Men vi gillar vårt boende skarpt. Hur mysigt som helst. Vi bor på hörnet av ett long house. Fräshare än vår hydda på Tioman. Restaurangen är jättecharmig, massor med hängmattor och kuddar. Lunchen vi åt var god och menyn är stor.

Tyvärr verkar förmiddagen vara den tid som passar bäst för bad. Vattnet är för lågt just nu, måste gå ut hur långt som helst för att få vatten över fotknölarna. Men det kanske går ändå?!

Tidigt på morgonen

Klockan är snart halv sju på morgonen och bara hundarna är vakna. Ja, och vi såklart. Väntar på transporten till östkusten. Vi hörs igen på Koh Pha Ngan!