Thailländarna är det trevligaste folkslaget vi har träffat på någonsin. På alla boenden här har vi kännt oss väldigt välkomna och en känner sig lite som hemma.
I Krabi satt vi i soffan när ägarna skulle gå ut en sväng; "Känn er som hemma. Stäng av teven och lås dörren om ni går ut. Vi är tillbaka om 1-2 timmar". På bordet stod en laptop, startad och inloggad.
På Koh Pha Ngan stängde de restaurangen i en timme för att två i personalen skulle skjutsa oss till färjan. De skrev upp allt vi åt och drack i en bok, och sen fick vi betala när vi kände för det. Vi kunde ha väntat och betalat alltihop när vi checkade ut, om vi velat.
Här i Bangkok så får vi te. En kvinna frågade Sebastian i förmiddags om han ville ha te. Han tackade nej och fick frågan om han gillade te. Jakande svar, och några minuter senare hade vi varsin kopp framför oss. Den här kvinnan ger oss ett stort leende varenda gång hon ser oss, och har sagt att det bara är att säga till om vi vill ha te. Hon är så gullig, fipplar mycket med bordsunderläggen när vi beställt mat, ser till att de ligger bra? Och nyss frågade hon om vi ville ha te.
Så vi förstår varför hela Sverige åker till Thailand. Även fast det är lite skämmigt att säga att vi är här - precis som alla andra. För vi är ju såna där som vill vara lite unika och upptäcka länder som ingen annan upptäcker. Precis som alla andra vill, när de inte åker till Thailand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar